Batu Caves – Stairway to heaven?

Söndag morgon, vår värdinna har lämnat oss ensamma med vår värd och runt frukostbordet beslutas att vi skall titta närmare på en hinduisk helgedom i en jättestor kalkstensgrotta.

En hake dock!

Ja eller 272 hakar egentligen, för det är hur många trappsteg lång den branta trappan upp till helgedomen är.

Nåväl, iväg for vi, återigen ut mot Kuala Lumpurs norra delar.
Efter en cirka 30 minuter lång biltur kommer vi till parkeringen nedanför den ganska imponerande kalkstensklippan som står lodrätt upp ur marken.

Klippan reser sig lodrätt upp

Redan från parkeringen får man en försmak av den branta klättringen man har framför sig och det står helt klart att detta inte är för de med eventuella svårigheter att gå. Det finns ingen handikappanpassning ännu, även om vi såg någon form av mer eller mindre förtroendeingivande reklamskylt för ett kommande linbaneprojekt.

Nedifrån parkeringen, vi inser att detta kommer bli svettigt i den dryga 30-gradiga värmen

Runtomkring parkeringsplatsen ligger flera hinduiska helgedomar och tempelliknande konstruktioner med som vanligt de tillhörande statyerna i märkliga kombinationer av deras till hälften djur, till hälften människa motiv.

Människoapa?

Påfågelkokvinna?

Varför platsen är utvald för dessa ändamål och hur det kom sig att man byggt sina tempel i dessa grottor och dess anslutningar vet jag inte men det går att läsa mycket mer här: http://en.wikipedia.org/wiki/Batu_Caves

Tänk om allt guld som lagts ned på diverse religiösa utsmyckningar använts till mat, utbildning och utveckling i stället...

Runt omkring parkeringen finns även gott om försäljare av snacks, offergåvor, souvenirer och allt möjligt annat krimskrams. Lite förvånande med tanke på alla apor i området. Mer om dem längre ned.
Nå, dags att tjuren vid hornen och bege sig uppför de ca 100 höjdmeter som trappan skall ta oss.

Till topps bästefar!

I trappan på vägen upp finns små avsatser där man kan stanna och hämta andan om man så vill, självklart maskerat till en paus för att fotografera, med ett käckt ”Nej men titta!”

Inte riktigt uppe ännu

En hel del soldis denna dag gjorde dock utsikten rätt begränsad och lite intetsägande.

En hel del häftiga formationer tack vare kombinationen kalksten och mycket regn

Roligare var det att komma nära de många apor som glatt sätter i sig precis allt ätbart som lämnas som offergåvor. MEN, och här kommer återigen en skarp varning, DE KAN VARA MYCKET AGGRESSIVA, bär INGEN synlig mat eller dryck i deras närhet. De tar den med våld. Blir du biten, uppsök per OMGÅENDE läkare för diverse sprutor, däribland rabies.

Jag vill också ha, ju

Vi såg bland annat den här som spanade efter eget byte då hans polare inte delade med sig av den ledsna flickans godis.

Tjolahopp! Skum och geléhajar, min favvo. My prescioussss.......

Bortsett från aporna var det inte mycket djurliv att orda om men jag fick åskådliggjort varför de duvor som vi vanligtvis bara kallar stadsduvor på engelska heter ”Rock pigeons” (och på svenska faktiskt klippduvor) De satt i klasar i skrevor och på avsatser längs klippan, när de inte matades nere vid parkeringen.

Rock pigeon - Klippduva

Efter att ha fullbordat klättringen kommer vi upp till grottentrén och det är en imponerande syn med en takhöjd på ca 100 meter.

Ljuset i bakgrunden kommer från ett hål i grottaket en bit längre in

Vi hade tur och var här en mycket lugn dag, med Asiatiska befolkningstäthets mått mätt. Jag skulle inte vilja vara här under någon av de Hinduiska högtiderna då det blir täta led med pilgrimer i kö uppför trapporna. En olycka då med efterföljande panik skulle få förödande konsekvenser och decimera de Hinduiska leden avsevärt.

I den innersta grottan hade delar av taket under årtusendenas lopp rasat in bitvis, men många fina formationer av kalksten fanns att se.

Efter en dryg halvtimme uppe i grottan var det dags att knalla ner igen, en något balanskrävande akt på de korta trappstegen och återigen, inget för de som har svårt med trappor. Tror inte att jag skulle vilja bära ett barn nedför dem heller.

Brant, kort stegyta och lite besvärligt om man inte är vid full vigör

Jag tycker på det hela taget att det var intressant att se, men för min del var grottan och kalkstensformationerna mer intressanta än alla de olika Hinduiska inslagen.

Naturens skulpturer häftigare än människans

Vilket för övrigt hade varit exakt det samma oavsett vilken religion som utövats här.

Undras vad JÄMO skulle säga om de tittade noggrannare på denna? Men med tanke på kossan tidigare kanske det jämnar ut sig?

I mitt tycke skulle pengarna man lägger ner komma bättre till användning om dom användes till annat.
T.ex. natur, miljö, mat och utveckling.
Men det är min åsikt.
Vilket antagligen effektivt hindrar mig från att få klättra i långa trappor till pärlportar eller från att få uppleva nirvana någon gång i framtiden. 😉

Avslutningsvis några väl valda ord från 1971 och Robert Plant.

”There’s a lady who’s sure all that glitters is gold
And she’s buying the stairway to heaven.
When she gets there she knows, if the stores are all closed
With a word she can get what she came for.
Ooh, ooh, and she’s buying the stairway to heaven.

There’s a sign on the wall but she wants to be sure
‘Cause you know sometimes words have two meanings.
In a tree by the brook, there’s a songbird who sings,
Sometimes all of our thoughts are misgiven.
Ooh, it makes me wonder,
Ooh, it makes me wonder.

There’s a feeling I get when I look to the west,
And my spirit is crying for leaving.
In my thoughts I have seen rings of smoke through the trees,
And the voices of those who stand looking.
Ooh, it makes me wonder,
Ooh, it really makes me wonder.

And it’s whispered that soon if we all call the tune
Then the piper will lead us to reason.
And a new day will dawn for those who stand long
And the forests will echo with laughter.

If there’s a bustle in your hedgerow, don’t be alarmed now,
It’s just a spring clean for the May queen.
Yes, there are two paths you can go by, but in the long run
There’s still time to change the road you’re on.
And it makes me wonder.

Your head is humming and it won’t go, in case you don’t know,
The piper’s calling you to join him,
Dear lady, can you hear the wind blow, and did you know
Your stairway lies on the whispering wind.

And as we wind on down the road
Our shadows taller than our soul.
There walks a lady we all know
Who shines white light and wants to show
How everything still turns to gold.
And if you listen very hard
The tune will come to you at last.
When all are one and one is all
To be a rock and not to roll.

And she’s buying the stairway to heaven. ”

Kramas i trafiken!